Lilla familjen

Idag blev det nästan bråk om vem av barnen som skulle få sitta bredvid Alice i bilen till dagis. (Här bor det flera familjer och alla har egna lägenheter, så barnen har ett eget dagis en bit härifrån. Där går de mellan 9 och 12, måndag till torsdag.) Skruttungen är nor lite favorit bland barnen här.  Hon är alltid så glad och social, så det är iofs inte så konstigt.
Alice själv har bara ögon för Milo, en liten kille som nyss kommit hit. Kommit ut också för den delen! Han är nog inte mer än ett par veckor ungefär. Så fort han och hans mamma dyker upp följer hon efter dem överallt och om han är ledsen är hon snabbt framme och ska sätta i nappen åt honom. Gullfis.<3 Igår kväll vid sjufikat (här får man fika klockan 10, 15 och 19, om man vill) hade Milos mamma gått iväg en liten stund och han satt hos personalen. Men det var tydligt att han inte tänkte nöja sig med det, för han blev bara mer och mer upprörd. Stackars Alice försökte med nappen, men det fungerade inte och hon blev helt klart mycket orolig. Gick omkring och letade efter hans mamma och kliade sig i huvudet med ett bekymrat uttryck i ansiktet. Hjärtat kan smälta för mindre kan jag lova!

Hej! Nu var det ju ett tag sedan jag skrev här sist. Ett bra tag sedan faktiskt. (Vilket kändes när jag gick in på babyblogg.se, gud så annorlunda det ser ut! Kände mig helvilsen. ) Så nu vet jag inte hur jag ska börja riktigt, det har varit så mycket och det är svårt att sätta sig och förklara precis allt på samma gång. Men jag måste väl säga att vi, jag och Alice, numera bor i Finspång, på ett "utredningshem". Soc vill se om jag klarar av ett eget boende och Alice utan hjälp, eftersom jag är konstant trött. Tänkte nog inte gå in på det så mycket mer än så, men vi har varit här en och en halv månad ungefär och har typ lika länge kvar. Personligen tycker jag inte att det har varit speciellt bra, hoppas på bättring fortfarande och soc själva har betett sig som riktiga svin. Eller ja, en av tanterna iaf.

Alice har det bra åtminstone. Det finns lite barn hon kan leka med här och de har ett eget dagis som hon har hunnit gå på en vecka ungefär. Inskolningen och allt har även det fungerat bra och Skruffis äter, sover och är glad och social. Hon har utvecklats hur mycket som helst sedan förra gången jag skrev och jag har både bilder och videoklipp som förhoppningsvis kommer att komma upp antingen här eller på bilddagboken.

Så ni kan hålla er ajour med vad som händer i våra liv och veta att babybloggen inte har försvunnit från mina tankar.

Jag har en mysbebis i knät. När jag bad om en kram fick jag först en puss på högerkinden, sedan en på vänstra och sedan en på munnen. (Sedan höger, vänster, höger osv..) Gullunge.

Lite småjobbig morgon idag. Jag vaknade fem i 6 och kunde inte slappna av igen eftersom jag var så exalterad över Italienresan. Vi åker ju imorgon för sjutton!  I vilket fall, jag låg där och kände att jag kanske borde ta en tur förbi toaletten, varpå jag satte mig upp. Då var det någon annan som satte sig upp i sin säng också och jag förklarade att det är visst natt nu, vi ska fortsätta sova. Hon la sig snällt ner igen när jag gjorde detsamma och så låg jag där och väntade på att hon skulle somna om. Precis när jag trodde att det var fritt fram och lite diskret försökte gå därifrån satte hon sig naturligtvis upp igen. Men tredje gången gillt och jag kunde springa iväg till toaletten.. Trodde jag! Jag hann dit, men sedan hörde jag någon som ropade på mamma. Skyndade mig allt vad jag kunde och till slut somnade vi båda två.

Idag tog vi bussen in till dagis på morgonen. Det var inte någon av de vanliga bussarna, utan den var utformad lite annorlunda, vilket gjorde att det fanns väldigt lite plats för barnvagnen. Inte blev det bättre av att en tjej satt på "barnvagnsplatsen" med tre väskor omkring sig, varav den ena var gigantisk. Det fanns inte en chans i världen att jag kunde klämma in vagnen om inte hon flyttade på sig, eller åtminstone försökte samla ihop sina saker så mycket som möjligt. Så jag ställde mig där och väntade på att hon skulle göra slag i saken. Hon rörde sig inte. Inte förrän jag frågade om hon kunde flytta lite på väskorna så sa hon något i stil med att jag vet inte om det går och började hiva över grejerna till ett annat säte.  Fy vad jag skämdes å hennes vägnar. Vad trodde hon egentligen, att jag snällt skulle gå av bussen? Eller att jag skulle slänga upp barnvagnen i ett vanligt säte kanske?

Alice hade jeans och långärmad tröja idag, stackaren. Jag satte på henne en t-shirt imorse, men de hade haft "vattenkrig" på dagis och då hade hon bara haft en långärmad att byta till sedan. Så vi kompenserade det hela genom att hon fick springa helt naken i trädgården en stund sedan.  Hon gick i blöjan först, men eftersom jag vet att den har irriterat henne en del när det har varit väldigt varm så struntade vi i den också efter en stund. Vi var ju ändå ute och då gör det ju inget om man kissar på sig.  Så det tror jag hon tyckte var skönt och hon var hur gullig som helst dessutom. Lilla nakenfisen.

För övrigt blir det spontanresa till Italien på söndag! Pepp!